Utbildning för samordnat stöd för alla barn i Dalsland

Det ska bli en väg in för olika stödinsatser för barn i behov av stöd. Hela Dalsland utbildas nu i det nya arbetssättet Backa barnet. Ett 50-tal personer från åtta kommuner samlades i Åmål under två dagar, 17-18 september för en utbildning i arbetsmodellen Backa barnet. Med hjälp av modellen ska man tidigare upptäcka, fånga upp och ge rätt stöd till de barn som behöver, så att fler klarar sin skolgång. I nuläget är det 10 kommuner i landet som aktivt arbetar med Backa barnet.

Backa barnet i hela Dalsland är i nuläget ett treårigt projekt för att implementera arbetsmodellen. Modellen ska därefter bli en del i alla kommunernas verksamheter. Förskola, skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt Polis omfattas av arbetssättet. Med Backa barnet-modellen får aktörerna en verktygslåda för att kunna samarbeta enklare. Projektet stöds av Västra Götalandsregionen för att möjliggöra projektet i hela Dalsland.

Vägledande verktyg i arbetssättet Backa barnet är bland annat Behovskompassen. Med hjälp av ett grafiskt tårtdiagram kartläggs barnets välbefinnande. Diagrammet fångar upp hur barnet påverkas av allt som finns omkring dem och inkluderar deras enskilda aktiviteter, stödet de får av familjen och samhället och den service som erbjuds. Hur behoven ser ut och hur de vuxna bäst tillgodoser dem förändras i takt med barnets ålder och varierar mellan olika individer.

Det jag har fått lära mig av modellen gör mig väldigt glad när jag kan se att man kan samordna runt ett barn och hålla ihop situationen. Att inte behöva ha det där mellanrummet och glappet mellan stödinsatserna, att inte behöva ramla mellan stolar, säger Susanne Kinhult, projektledare för införandet av Backa Barnet i Dalsland.

Utbildningsledare i Åmål var Alexandra Hansson och Caroline Ekstrand från Ystads kommun. Båda ingår i nationellt processteam för Backa barnet. Det är Ystads kommun som har utvecklat modellen i Sverige tillsammans med Polismyndigheten och Region Skåne. På plats i Åmål fanns även följeforskarna från Högskolan Väst, professor Jan Gustavsson Nyckel och docent Marie-Helene Zimmerman Nilsson.

De som samverkar med Backa barnet i Dalsland är kommunerna i Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Åmål, MedPro Clinic, Åmål vårdcentral, Närhälsans vårdcentraler i Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda och Mellerud, samt Polisen.

Vi fem Dalslandskommuner i projektet Backa barnet Dalsland har jobbar i ett halvår nu med att förbereda oss, utbilda oss och organisera oss för att kunna ta emot den här modellen på ett tvärprofessionellt sätt, berättar Susanne Kinhult.

Utbildarna från Ystad förklarar hur arbetsmodellen fungerar.

Vi jobbar med ett samordnat stöd. Från det ofödda barnet tills att barnet slutar gymnasiet. Alla parter som är med ska samverka tillsammans för barnen. De är allt från barnmorskemottagning, BVC, förskola, skola, och sen är det socialtjänst och elevhälsa. Och när det gäller regionen är det första linjen, BUP och så har vi Polisen. Just nu har vi 10 kommuner som aktivt jobbar med Backa barnet. De är alla mellanstora kommuner, förklarar Alexandra Hansson.

Vad är styrkan med Backa barnet?

Att man kan vara tvärprofessionell i sitt möte med barn, att flera professioner kan jobba tillsammans. Att man har socialtjänst, skola, polis och vård tycker jag är en styrka. Att man har verktyg för att samarbeta runt barnet, säger Caroline Ekstrand.

Arbetsmodellen är ny och i Ystad har man ännu inte kunna se några effekter på samhällsnivå, däremot på enskilda barn.

Det är lite för tidigt att se effekter på hela målgrupper än, att antalet placeringar minskar eller att ungdomskriminaliteten minskar. Men vi kan se effekter på enskilda barn, säger hon.

Utbildningsdagarna i Åmål följdes av två forskare från Högskolan Väst. Deras följeforskning under projekttiden för införandet av Backa barnet i hela Dalsland har inriktningen arbetsintegrerat lärande.

Vi håller på med det som heter arbetsintegrerat lärande. Det handlar om hur lärare, socialarbetare lär i arbetet och hur man ska jobba tvärprofessionellt i team för barnens bästa, hur man lär och utvecklas i arbetet. De sitter ju inte i en skolbänk utan här ska de lära under tiden och det är det primära fokuset, hur vi organiserar detta. Backa barnet är en jättespännande modell för hur vi utvecklar professioner tillsammans. Sen är det en komplex process att ändra arbetssätt under vägen. Vi har ett lärandeperspektiv på hur det här organiseras, förklarar professor Jan Gustavsson Nyckel.

Forskarna kommer att följa det treåriga projektet för att införa arbetsmodellen Backa barnet i hela Dalsland. Forskningen är möjlig tack vare pengar från Dalslands sparbank och Högskolan Väst.

Åmål har arbetat med stöd för barn genom samverkan under en lång tid, bland annat genom verksamheten UngVux med tvärprofessionell samverkan.

Lisa Holmquist är samordnare på familjecentralen i Åmål och Annika Fogelberg jobbar på Medpro Clinics BVC som också finns i familjecentralens lokaler. De är båda med i det lokala införandeteamet i Åmål för Backa barnet.

Innebär arbetsmodellen Backa barnet en stor omställning jämfört med hur ni har jobbat tidigare?

Den stora skillnaden blir att det blir en tydligare process. Det blir en tydligare gång i hur vi ska jobba gemensamt och att det blir tydligare att höra barnets röst. Grupperna finns redan. Det är de som man har finjusterats lite och det har blivit några fler grupper. Det här med barnsamtal fanns inte på samma sätt i alla verksamheter. Nu utgår alla från samma material, samma modell. Familjerna kommer att känna igen sig. På BVC har vi samma material som de har på förskolan och skolan. Och barnet involveras i alla steg, berättar de.

I Ystad startade man arbetet med att utveckla arbetsmodellen Backa barnet 2018. Fyra år senare, 2022, var den färdigt och kunde börja spridas till andra som vill jobba enligt modellen.